Idag har min äldsta dotter namnsdag. Å i våran familj så firar vi namnsdagar. Jag tycker att man ska ta alla tillfällen som man kan hitta att fira. För vem blir inte glad av att bli uppmärksammad lite extra eller att få ett paket. Tyvärr så har jag legat däckad några dagar, så det planerade paketet till Irland kom inte iväg. Men inpackat och iordninggjort är det. Nu låter det som jag är världens bästa på att fixa och fira, men det är jag verkligen inte. När jag väl kommer ihåg så är jag väldigt bra på paket men ibland så är jag dålig på att komma ihåg helt enkelt och då hör jag min mormors röst eka i himmelen och ge mig dåligt samvete för var det någon som var noga och som kom ihåg ALLA så var det hon. Å för säkerhets skull så ringde hon och påminde om alla man inte fick glömma. Jag ärvde nog lite av den genen, men något hände när jag blev ensamstående och skulle komma ihåg allt och alla. Jag tror att jag tillslut kokade över i hjärnan och var tvungen att bara stänga av för att inte få hjärtinfarkt eller nått... Kommer ihåg att jag skrev kort till alla när jag var på semester, julkort till hela adressboken (man hade nämligen en sån på 80- och 90-talet), ringde, hälsade på och köpte presenter. En dag bara slutade jag. Märkte då plötsligt att alla andra slutade tillbaka också. Är det så att man bara firar och uppvaktar dem som man själv vet att man får något tillbaka av eller...När det gäller barn så är det ju inte så, man väntar sig inget tillbaka eller nä nu ljög jag, men man behöver inte mycket, det räcker faktiskt med något litet. Det viktiga tycker jag är att man har en tanke och hjärtat bakom det man ger bort. Att man köper eller gör något personligt eller något man själv tycker om.  Nu har jag börjat ta mig ur utmattningssyndromet och börjar tycka om att uppvakta och fixa gåvor till de jag tycker om, mitt minne är fortfarande skadat, men jag försöker. Jag tycker iaf att man ska överaska och fira varandra mer.

 

Så GRATTIS på namnsdagen kära Angelica <3

 

du är en av mina största gåvor

och din present är snart på väg, för nu är jag på benen igen.

 

Å jag firade dig med frukost framför TVn och vinterstudion i morse och tänkte på dig.

Låtsades att du var här bredvid mig för det vet jag att du hade gillat.

För finns det något bättre än söndag, frukost och skidor på TV.

tjf